târn

See also: tarn, Tarn, tarń, Tärn, and tårn

Romanian

Etymology

    Borrowed from Old Church Slavonic трънъ (trŭnŭ).

    Pronunciation

    • IPA(key): /tɨrn/
    • Rhymes: -ɨrn

    Noun

    târn n (plural târnuri)

    1. besom
    2. (regional) blackthorn, Prunus spinosa
      Synonym: porumbar

    Declension

    singular plural
    indefinite definite indefinite definite
    nominative-accusative târn târnul târnuri târnurile
    genitive-dative târn târnului târnuri târnurilor
    vocative târnule târnurilor

    Derived terms

    Further reading