skogsavverkning

Swedish

Alternative forms

Etymology

Compound of skog (“forest”) +‎ -s- +‎ avverkning (“felling, logging”). First attested in 1853[1].

Noun

skogsavverkning c

  1. logging, felling (of forest)
    • 1853, E. Prov.-läk. Tranans, “Sammandrag af läkarnes rapporter om medicinsk topografi och endemiska sjukdomar, Örebro län”, in Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket‎[1], Stockholm: P.A. Norstedt & söner, archived from the original on 4 September 2020, page 26:
      Utom bergsbruk underhåller äfven jordbruk mången, som aldrig haft del i bergverk. Skogsafverkning lemnar ännu en god inkomst, mest genom kolförsäljning. Både i jordbruk, skogs- och boskapsskötsel tarfvas förbättringar.
      Besides mining, agriculture also provides a livelihood for many who have never had any share in mining operations. The felling of timber still yields a good income, chiefly through the sale of charcoal. Improvements are needed in agriculture, forestry and animal husbandry alike.
    • 2026 October 13, Magdalena Martinsson, “Vattnet otjänligt efter avverkning: ”Jag och katten blev sjuka” [Water unfit for consumption after logging operation: "Both my cat and I fell ill"]”, in Ekot, Stockholm: Sveriges Radio:
      Skogsavverkning kan skada naturliga vattenkällor, visar en inventering Naturvårdsverket låtit göra. Utanför Härnösand fick paret Hedin otjänligt vatten i brunnen efter en avverkning. Länsstyrelsen noterade ”djupa hjulspår och oljespill som kan påverka källan”.
      Logging operations can damage natural water sources, a survey commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency has found. Outside Härnösand, the Hedin couple found that the water in their well had become unfit for consumption following a logging operation.

Declension

Derived terms

  • skogsavverkningsplats (“logging camp, logging site”)

See also

References

  1. ^ “skogsavverkning”, in Svensk ordbok [Dictionary of Swedish] (in Swedish)