sammanväva
Swedish
Etymology
Verb
sammanväva (present sammanväver, preterite sammanvävde, supine sammanvävt, imperative sammanväv)
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | sammanväva | sammanvävas | ||
| supine | sammanvävt | sammanvävts | ||
| imperative | sammanväv | — | ||
| imper. plural1 | sammanväven | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | sammanväver | sammanvävde | sammanvävs, sammanväves | sammanvävdes |
| ind. plural1 | sammanväva | sammanvävde | sammanvävas | sammanvävdes |
| subjunctive2 | sammanväve | sammanvävde | sammanväves | sammanvävdes |
| present participle | sammanvävande | |||
| past participle | sammanvävd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Derived terms
Further reading
- “sammanväva”, in Svenska Akademiens ordböcker [Dictionaries of the Swedish Academy] (in Swedish)