klå
See also: Appendix:Variations of "kla"
Swedish
Etymology
From Old Swedish klā, from Old Norse klá, from Proto-Germanic *klawjaną. Doublet of klia, klösa, klo, and klåda.
Pronunciation
- IPA(key): /kloː/
- Rhymes: -oː
Verb
klå (present klår, preterite klådde, supine klått, imperative klå)
- (sometimes with upp) to beat (give a beating to)
- Det är bara ett jobb. Gräset växer, fåglarna flyger, vågorna slår mot stranden och jag klår upp folk. (Mohammad Ali)
- It's just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up.
- (sometimes with upp, figuratively) to beat (defeat, outdo)
- Klå det om ni kan!
- Beat that if you can!
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | klå | klås | ||
| supine | klått | klåtts | ||
| imperative | klå | — | ||
| imper. plural1 | klån | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | klår | klådde | klås | klåddes |
| ind. plural1 | klå | klådde | klås | klåddes |
| subjunctive2 | klå | klådde | klås | klåddes |
| present participle | klående | |||
| past participle | klådd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
References
- “klå”, in Svenska Akademiens ordlista [Wordlist of the Swedish Academy] (in Swedish)
- “klå”, in Svensk ordbok [Dictionary of Swedish] (in Swedish)
- “klå”, in Svenska Akademiens ordbok [Dictionary of the Swedish Academy] (in Swedish)
- klå in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
Anagrams
Categories:
- Swedish terms inherited from Old Swedish
- Swedish terms derived from Old Swedish
- Swedish terms inherited from Old Norse
- Swedish terms derived from Old Norse
- Swedish terms inherited from Proto-Germanic
- Swedish terms derived from Proto-Germanic
- Swedish doublets
- Swedish terms with IPA pronunciation
- Rhymes:Swedish/oː
- Rhymes:Swedish/oː/1 syllable
- Swedish lemmas
- Swedish verbs
- sv:Hit
- Swedish terms with usage examples
- Swedish weak verbs