avsvimma
Swedish
Verb
avsvimma (present avsvimmar, preterite avsvimmade, supine avsvimmat, imperative avsvimma)
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | avsvimma | avsvimmas | ||
| supine | avsvimmat | avsvimmats | ||
| imperative | avsvimma | — | ||
| imper. plural1 | avsvimmen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | avsvimmar | avsvimmade | avsvimmas | avsvimmades |
| ind. plural1 | avsvimma | avsvimmade | avsvimmas | avsvimmades |
| subjunctive2 | avsvimme | avsvimmade | avsvimmes | avsvimmades |
| present participle | avsvimmande | |||
| past participle | avsvimmad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
References
- “avsvimma”, in Svensk ordbok [Dictionary of Swedish] (in Swedish)
- “avsvimma”, in Svenska Akademiens ordlista [Wordlist of the Swedish Academy] (in Swedish)
- “avsvimma”, in Svenska Akademiens ordbok [Dictionary of the Swedish Academy] (in Swedish)