avstyrka

Swedish

Etymology

Compound of av +‎ styrka.

Verb

avstyrka (present avstyrker, preterite avstyrkte, supine avstyrkt, imperative avstyrk)

  1. object, oppose, recommend against
    Antonym: tillstyrka

Conjugation

Conjugation of avstyrka (weak)
active passive
infinitive avstyrka avstyrkas
supine avstyrkt avstyrkts
imperative avstyrk —
imper. plural1 avstyrken —
present past present past
indicative avstyrker avstyrkte avstyrks, avstyrkes avstyrktes
ind. plural1 avstyrka avstyrkte avstyrkas avstyrktes
subjunctive2 avstyrke avstyrkte avstyrkes avstyrktes
present participle avstyrkande
past participle avstyrkt

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading